onsdag 1 april 2009

Fobi!!

De som känner mig väl, eller de som eventuellt har hört mig skrika gällt på avstånd vet att jag lider av spindelfobi.
Rätt så grov sådan också.
Marie är en av de som upplevt detta.
Vid ett tillfälle i hennes förra lägenhet sprang det en fet, äcklig och ENORM spindel över golvet medans jag satt i soffan.
Marie var i köket.
Hon kom inspringandes för hon trodde att ett av stearinljusen hade tänt på något.
Jag skrek kanske lite väl högt tyckte hon nog.
Eller hemma i källaren hos ACE.
Han är väldigt trevlig men har en ytterst otrevlig vana.
Spindlar trivs i mörka utrymmen, som t ex en källare.
De trivs definitivt hos honom för han låter de bo kvar hos honom som husdjur.
"Alltid gör de någon nytta!"
Nej de gör skada!!
I alla fall för ett par år sedan då jag höll på att göra Andreas blind med en Nintendo 8-bits konsol.
Ni vet, den gamla hederliga Nintendot i all sin fyrkantighet och med sina vassa hörn dessutom.
Vi satt där och retrospelade och Ace höll väl på med att pilla med sladdarna till maskinen då han fångar upp en stor spindel med någon tidning och kommer alldeles för nära mig.
Jag gör det enda riktiga för att behålla livhanken i denna ytterst allvarliga situation, jag hoppar snabbt ur fåtöljen och springer iväg.
Det är bara det att jag har snärjt in mig i alla sladdar och dylikt och spelkonsollen flyger upp och träffar Andreas mitt mellan ögonen, ett stort vasst hörn.
Det blev en jävla smäll! Se, spindlar är farliga!
Vad gör man då när man står öga mot öga (de har jäkligt många ögon, mest för att de ska kunna se dig från alla håll, och hoppa upp på din hals och bita huvudet av dig!)
med en spindel?
Jo är det en väldigt yttepytteliten spindel så kan man platta till den med något tillhygge du har i närheten, Obs, inget du är rädd om eller vill ha kvar då det kan komma massa elakt spindelslem på ditt tillfälliga vapen.
Annars fungerar dammsugare väldigt bra, den försvinner, du kan suga upp den med långt avstånd mellan dig och åttafotingen.
Nu säger ni givetvis, "Ja, men då lever den ju och muteras i damm-sugarpåsen där allsköns bråte och skräp redan ligger!"
Men såklart låter man dammsugaren stå på en halvtimme så den dör av all turbulens och vakuum eller av ren tristess.
Eller så dammsuger du massa smågrus direkt efter så den får sten i huvudet och dör.
En kattlåda kan vara bra att ha till hands då, så kan du passa på att dammsuga den ren samtidigt.

I förrgår städade jag för första gången i källarförrådet.
Jag har undvikit det stället eftersom det inte varit rengjort på säkert 30 år och jag har istället belamrat vindsförrådet som var betydligt renare.
Källarförrådet är en historia av betong, gamla plankor och det är mörkt, sunkigt och spindelväv precis överallt.
Jag bara visste att det fanns något hemskt i mörkret och försökte frenetiskt att dammsuga bort det värsta.
Jag hade lånat hyresvärdens grovdammsugare men den hade inget nedre skaft så jag höll i själva slangen!
Farligt nära all ohyra!
Vips så hade något kunna tagit tag i min arm och dragit ner mig till underjorden för att kalasa på mitt inre, jag hade antagligen varit vid liv hela tiden som är kutymen när spindeldjur förtär sina offer.
"Hade jag bara haft ett längre handtag.. ETT LÄNGRE HANDTAG!!!"
I alla fall så gick det rätt bra tills det inträffade!
En enorm spindel kryper på väggen!
Jag kan stå ut med långben och mindre spindlar, men inte feta stora as!
På mitt förra jobba stötte jag på en kärrspindel, Sveriges största art när det gäller spindeldjur, svingade en PLANKA mot honom, trots detta träffade jag bara några av hans enorma ben och han sprang i säkerhet.
Jag bara visste att han tänkte bida sin tid och hämnas på mig när jag minst anade det.
Som tur va blev vi ju varslade från jobbet strax därefter så man kunde lämna stället.

Men nu fanns det ingen återvändo, i mitt lilla källarförråd, formligen omringad av dreglande, ondsinta spindlar med hemska ögon som glimmade i mörkret!
Man riktigt hörde hur de smackade med käkarna!
"Han verkar lite benig men ungarna kan väl ta han som kvällsmat!"
Jag dammsög upp kräket, lätt kallsvettig. Han ville nästan inte lossna från väggen, så stor var han! Jag lät dammsugaren stå på en kvart medans jag sopade lite försiktigt, vågade ju inte röra dammsugaren ifall spindel mot alla odds skulle krypa ur slangmynningen igen.
Sedan var det en kamp för varje tomlåda eller pryl man flyttade på så kändes det som att det kryllade av spindlar bakom.
Men det gick bra tillslut.

Extra skönt är det ju när man senare på kvällen är hemma hos tjejen och råkar dela med sig av sina skräckupplevelser och hon kryper nära en, inte så mycket för att ge tröst utan för att pilla en bakom örat och berättar att på nätterna brukar spindlar gärna lägga ägg där, sedan kryper de in i huvudet!
Eller när hon sniffar lätt på en och säger "Oh, du luktar spindel!" :D
Tack så jäkla mycket :)
Eller vad sägs om denna kärleksfulla lapp som mötte mig på köksbordet imorse när jag stod upp!




Å andra sidan skrev hon att hon kunde bli min spindel-bodyguard för all framtid!
Det är kärlek det! :)

1 kommentar:

Hanna sa...

Haha! Håller med, dom är läskiga...