Ja det var ju tänkt att det skulle bli en rätt lugnt dag i Torsby med Fredrik och Pär.
Jag och F åkte hemifrån vid halvtio tiden, var kul att få sällskap de 3 timmarna det skulle ta att köra dit. Jag kan lätt tjöta bort 3-4 timmar och vips är man ju framme.
Att köra bil själv långa sträckor själv är inget jag uppskattar direkt.
Nu var det väldigt lite trafik såhär på söndagsmorgon så det blev en behaglig tur.
P hade ju varit schysst nog att i förväg fixa biljetter till kvällsvisningen av Rallybrudar.
De speciellt inbjudna gästerna, samt de som var involverade i filmen hade en exklusiv visning klockan 15.00, världspremiären, så vi tänkte kika på invigningen när vi ändå var där.
"While in Rome" ni vet.
Torsby centrum är litet, på ett mysigt sätt men dock ändå väldigt litet.
Jag och F satt utanför Pizzerian och vinkade till P i hans lägenhetsfönster.
P bor ju rätt så centralt om man utrycker det så. Nära till allt.
Eller inget hur man nu ser på saken :)
Eftersom solen sken, den snygga rosa Amazonen stod parkerad utanför biografen Stjärnan, så fann det sej naturligt att vi stod utanför biografen och trivdes,
samtidigt började mer och mer folk började samlas utanför biografen.
En strid ström av veteranbilar och jänkare cirkulerade runt i Torsby, förmodligen dagen till ära eller så var det helt enkelt bara den vanliga söndags-citycruisingen genom stadskärnan.
Man hade i alla fall många tillfällen att spana in dem eftersom de passerade samma punkt var tredje minut.
Mitt intresse för veteranbilar är väl som bekant inte gigantiskt och det stod sej dessutom slätt mot F o P som verkade kunna varje bilmodell som passerade.
Mitt bil-intresse svalnade ännu något mera när E.R dök upp utanför biografen med sitt följe.
För ett par månader sen var jag och Hanna på besök i Karlstad för att kika på slutfasen av midnattsolsrallyt där E.R deltog i sin störtsköna rosa Amazon.
E tog sej tid att träffa oss en stund och spred lika mycket solsken som den berömda solen i Karlstad.
Vi tyckte att en identisk rosa Amazon i miniatyr hade ju varit en kul present att skicka till henne för det trevliga bemötandet vi båda fick.
Som tack för gåvan bjöd Eva in oss till galapremiären i Stockholm vilket ska bli otroligt kul att gå på.
Så det blir en resa med H imorgon, vi har bokat sovrum på båten Gustaf af Klint och på tisdag blir det att shoppa eller vad man nu gör i Stockholm.
Och bättre bloggmaterial än en Sthlm-resa med Hanna lär man aldrig få.
Stureplan lär aldrig glömma den dagen. :)
E hade tidigare berättat för oss hur otroligt glad och överraskad hon blivit över presenten och att hon skulle ta med den till premiären i Torsby för att visa upp den för sina kollegor och producenter.
Efteråt berättade hon att hon suttit med den i knäet hela flygresan för att inget skulle hända den, det blev tydligen lite problem vid när hon passerade metalldetektorn på flygplatsen.
Ja får man knappt ha med sej en nagelfil så är nog en rosa Amazon snudd på bombvarning.
När jag såg henne utanför biografen Stjärnan höll hon på och visade upp den för journalisterna som samlats runt henne.
Kunde inte låta bli att le lite när jag hörde att hon berättade om mej inför reportrarna och sedan plötsligt såg mej på avstånd och skrek "Men!! Där är han ju! Henrik står ju därborta! Han är ju här!"
Ja är det inte så här i livet att man måste vara på rätt plats vid rätt tillfälle. ;)
Efter att hon fått syn på mej fick jag en stor kram och sedan presenterade hon mej för filmens producenter, skådespelerskan M.Robertson och även regissören L.Koppel vilket givetvis var jättekul och en ära att få träffa dem alla.
Sen hade jag väl inte direkt räknat med att jag skulle bli fotad och intervjuad av olika tidningar men det får man väl bjuda på trots att man inte är mediatränad,
Så nu är jag av någon anledning känd som Henrik BLOM i Värmland.
Min gamla lärare i gymnasiet brukade säja om mej ”Han är allt en skön blomma, den där Holm”. Vet inte riktigt vad han menade med det ;)
E.R frågade om jag fått inbjudan hon skickat till mej och H angående galapremiären i Stockholm, det hade jag inte, men den kom fram dagen efter.
Jag frågade hur man bör klä sej på en galapremiär.
Du kan ha på dej vad som helst, ta på dej ett par tajta skinnbrallor, tipsade hon.
Nu ska jag försöka undvika det tror jag, jag och H var ute och klädshoppade lite andra kläder igår.
Det började bli tomt på folk när nästan samtliga försvann in på Stjärnan.
Jag, Pär och Fredrik stod kvar och funderade lite på vad vi skulle göra nu innan det var dags för våran visning 4 timmar senare på kvällen.
Plötsligt kom två damer ut och hälsade och undrade om jag ville följa med in på premiären, det fanns en plats kvar tydligen.
Kändes väldigt taskigt att lämna P o F, hade ju vart skoj om de kunde fått följa med också, men vi skulle ju ändå se filmen senare var det tänkt.
Och det finns ju massa annat kul att roa sej med i Torsby.
Jag vet inte riktigt vad de gjorde istället men vi slöt upp utanför biografen efter att filmen var slut.
Då tyckte Anette från Torsbys kommun att jag givetvis skulle följa med till vimmel och mingel-festen i fordons-museumet som ligger i närheten.
Det tackar man ju inte nej till direkt.
Men nu kunde jag inte låta P o F vänta på mej längre så jag frågade om de också fick följa med vilket ju gick bra, F o P jublade kanske inte så mycket åt tanken men följde med i alla fall vilket jag tyckte var trevligt.
Utanför serverades Choklad-Pucko och korv med bröd för den där helt genuina rallykänslan.
Nu har jag inte besökt speciellt många rally-race i mina dagar men det är säkert så det går till. :)
Ska jag vara helt ärlig föredrar jag korv och pucko före de alla tusen sorters snittar som serverades inne i museet.
P verkade inte ha några större problem att välja och vraka bland godsakerna, F såg mer eller mindre tveksam ut däremot.
Jag hörde ett "skål Henrik" och fick skålat med E.R innan det lottades ut någon flygbiljettvinst bland gästerna som faktiskt hade en giltig inbjudan. hm.
Sedan lyckades jag inte hitta P o F i folksamlingen, jag diskuterade filmen vi nyss sett med E och regissören L.K innan en man plötsligt ropade mitt namn.
Det var bröderna Walfridson som ville hälsa och prata med mej.
De är ägare till koncernen Helmia AB i Värmland, ägare till bland annat den rosa Amazonen Eva körde i midnattsolsrallyt och i filmen.
De ville helt enkelt köpa 3 stycken rosa miniatyr Amazon bilar av mej.
Jag verkar i få rätt mycket fritid om sådär 2 veckor så givetvis tackade jag ja, vore en kul grej att få göra åt dem.
(Uppdaterad, 4 bilar är det nu, mer rosa färg till folket!) :)
Den blir inte identiskt med E´s midnattsolsrally version utan mer som filmversionen tror jag.
Plus att jag får en chans att återse Torsby. :)
P o F gick runt och kollade veteranfordon på museet, jag pratade lite mer med Bo från biografen Stjärnan, 19.00 visningen var tydligen snart på gång, tiden går ju verkligen fort när man minglar. :)
Men minglandet började så sakteliga avta och gästerna började lämna lokalen.
E.R sa att hon hoppades att vi skulle ses i Stockholm på galapremiären, jag letade upp grabbarna och slet dom ifrån den gamla brandbilen de båda suktade efter så mycket.
F kände liksom jag att det hade vart skönt att få åka hemåt, det hade ju vart en rätt lång dag trots allt.
P fick användning för våra biljetter så sprang han iväg för att hinna dit innan filmen startade.
Jag tror han lyckades.
Jag och Fredrik satte oss i bilen och började färden hem medan det blev mörkare och mörkare ute.
Tre timmar senare var vi hemma igen efter en mycket lugn och trevlig dag i Torsby.
Foto: Pär Nilsson. Fredrik johansson och Henrik Holm
Och nu bär det istället iväg till Stockholm på galapremiär men det kommer att bli en helt annan historia. Jag lovar. :)
