tisdag 4 augusti 2009

Karta och kompass



Jag håller på och städar och plockar och plötsligt hittade jag en karta som genast gav mig trevliga flashbacks.

I våras så skulle Hanna, Petter, Stina och jag laga middag tillsammans, det är ju väldigt trevligt och väldigt behändigt då jag och Hanna bodde intill varandra.
Tjejerna åkte iväg för att handla diverse ingredienser medans jag gick de dryga 2 metrarna in till Petter.

Vi korkade upp varsin öl i väntan på middagen..öh, i väntan på att vi skulle få börja hjälpa till med middagen.
Vi skulle precis sätta oss i soffan, lyssna på lite bra musik och slappa då vi plötsligt får varsitt skumt sms,
"Kodord:Källare! Prata med Petter"
Petter fick i sin tur "Kodord:Fåtölj! Prata med Henrik"

Jag har några fåtöljer nere i källaren och tanken slog mig för en sekund, "vafan har de nu gjort med min fåtöljer!" :D
Väl nere i källaren så hittade vi en karta över området.
Jaha, skattjakten var ett faktum.
Den mycket detaljerade kartan ledde oss till idrottshallen här på gatan, det var ganska lätt att se.
Mindre lätt att se var vad fasen vi skulle där och göra.

Det kändes som om Hanna och Stina stod bakom husknuten och skrattade åt oss i våra tafatta försök att hitta vad det nu va vi skulle hitta?
Petter gjorde en djupdykning under trappen till idrottshallen, under massa blad och löv hittade vi varsin öl fint inpackade och givetvis-ännu en karta!
Det var väl någonstans här de hade överskattat våran orienteringsförmåga, vad jag kunde tyda så skulle vi till området vid Carlia någonstans nere i city.
(jag har bott i staden i 8år men minns knappt vilken gata jag bor på och Petter är ju från Borås så han har man ju ingen nytta av haha)

Vi gick nedåt staden, det var soligt och trevligt men när vi kom fram till "X:et" på kartan såg vi ingen vi kände igen direkt.
Vi kollade kartan igen.
Fan! sa jag, -Vi gick inte den vägen de hade ritat ut på kartan, vi tog en "genväg"!
(Jag är jäkligt bra på genvägar trots att jag inte hittar någonstans!)

-Du ser, vi gick vid den stora vägen, men de har ritat att vi skulle gå igenom tunneln. De står säkert vid tunneln!
Tänk om de står där och väntar på oss, då börjar de nog bli jävligt irriterade vid det här laget.
(Vi känner båda till var tjejernas tålamodsgräns går och den var garanterat passerad)

För det hade nämligen tagit oss typ 45 minuter att ta oss in till stan, först massa kartletning, sedan var Petter tvungen att gå tillbaka och kolla så han hade låst ordentligt, sen var jag tvungen att vända tillbaka för man kanske behövde en jacka.
Vi hade ju ingen aning vad som väntade.
Sedan skulle vi ju dricka öl samtidigt.

Så vi stressade hela vägen tillbaka, Petter sprang tillbaka genom tunneln för säkerhets skull, men no girls.
Då började det dyka upp lite sms, "Hur går det?" och "Var är ni nu?" och tillslut "Kvarterskrogen är ju ett trevligt ställe annars!"
Jaha.

Som de män(?) vi ändå är hade vi kraftigt överanalyserat den knapphändiga informationen vi hade tillhands, minst sagt.
Vi hade ju stått utanför Kvarterskrogen innan vi valde att springa tillbaka och leta förgäves.
Och givetvis hade tjejerna suttit därinne vid sitt bord och sett oss irra förbi.
De hade börjat undra varför vi aldrig kom in till dem och valde tillslut att skicka lite hjälpande sms.
Men tillslut kom vi ju fram.
Igen.

Kyparen hade tyckt synd om dem och de hade redan fått sina champagneglas när vi väl stapplade in smått andfådda, svettiga men glada.
Och det var början på en väldigt trevlig kväll och en väldigt kul överraskning!
Men nästa gång ska jag ta med min GPS! :)